Verksamma i Ryssland

En militär utbildning var för många som inte ärvt jord den enda möjligheten att göra en civil karriär. Till kadettskolan i Fredrikshamn gavs vid intagningen företräde åt officerssöner och i andra hand åt söner till finska adelsmän. Detta påskyndade rekryteringen av unga finska adelsmän till rysk militärtjänst. Inte mindre än tio Standertskjöldska män kom att under tre generationer få sin utbildning i Fredrikshamn.

Vissa av de Standertskjöldska officerarna verkade i Finland men många verkade och gjorde karriär i Ryssland. Bland de som verkade i Ryssland kan man bl.a. nämna ”generalen” Carl August Standertskjöld och Hugo Standertskjöld.

Carl August Standertskjöld gjorde en mycket imponerande karriär. Under sin livstid byggde han dessutom upp en stor förmögenhet som han övelämnade åt sina barn. 1874 blev han upphöjd till friherrligt stånd och sålunda uppstår den friherrliga grenen av släkten Standertskjöld. En stor del av sin förmögenhet gjorde hans som chef för gevärsfaktoriet i Tula.

Det är också via karriär i Ryssland som den tredje ättegrenen Standertskjöld-Nordenstam uppstår. Johan Mauritz Nordensam, som gjore en mycket betydande karriär, fick den 27 maj 1869 kejserligt tillstånd att till sin friherreliga ätt adoptera sin kusins, general Carl August Standertskjölds äldeste son den då 15-årige Herman Sigfrid. Orsaken till detta torde ha varit att få namnet Nordenstam att fortleva. Johan Mauriz Nordenstam hade själv inga manliga bröstarvingar vilket innebar att ätten vid hans död 1882 utgick på svärssidan.

I samband med den ryska revolutionen 1917 tog också den Standertskjöldska ättens verk slut i Ryssland. Efter i många fall dramatiska händelser var man tvungna att lämna St Petersburg och personerna kom att flytta till olika ställen i Europa.